söndag 27 januari 2008

Sliten och biten


Inte nog med att man är bakfull idag efter en blöt utekväll igår, idag träffade jag min jobbekompis och blev biten i knävecket av hennes otäcka lilla pälsboll till hund... Det blödde en del så i morgon blir det för Emmie att gå till sjukhuset och få en stelkrampsspruta... Skoj nästan jämt! :P
Jag börjar tro att det är "Karma who is fukkin me up" så att säga. Får väl snart ta och skriva en sån där lista som Earl har... Har kanske varit lite väl strulig i mitt liv den senaste tiden, vad vet jag...

Nu ska jag kolla färdigt på Hellboy, sen blir det att sova som en liten gris. Massa att göra i morgon, och nu då dessutom måste jag ringa vårdcentralen... Men men...

See you guys and gays!

/ Em

onsdag 23 januari 2008

Mörker mörker

Just nu är jag bara så så trött på att det ska vara mörkt och kallt hela tiden. Jag hade dock världens bästa helg i Stockholm, och det var helt underbart att bara komma bort lite... Var på fest för min lillebror som fyllde år. Träffade en massa nytt folk och hade precis hur roligt som helst.

Men när jag kom tillbaka hit... Gloom! Så tråkig och så blek känner jag mig. Jävla lilla byhåla! När jag först flyttade hit så kändes det jättebra, tryggt och fint, massa folk som jag känner och så... Men efter ett tag, bara en jävla massa skitsnack och skräp!!!

Nej, jag kommer med största säkerhet att flytta härifrån efter sommaren, kanske redan tidigare. Känns som om denna staden har gjort vad den kan för mig... Men, vi får väl se vad som händer.

Usch, jag vet att jag är neggo just nu, kan inte hjälpa det. Vill bara sova tills våren kommer känns det som. Känns som om jag inte orkar någonting just nu... Får väl ta tag i mitt liv helt enkelt.

Lyssnar på musik nu och försöker inte tänka så mycket på saker som är jobbiga. I guess I´ll just have to hang in there.



You are no longer my business it is all up to you
Will have to find a soft heart in somebody new
When friends are calling me mad for staying this long
There is nothing I'd rather want than to prove that they are wrong

Those pills you took did not help you get no sleep
Your head is still at work but you're numb from hands to feet
Why aren't your teary eyes for anyone to be seen
I'm sorry I sound cold
I got soul of a new machine

Please don't say

Everything that is not true
Every street with no name reminds me of you
You are the last I should call
From a booth in Tokyo
The loneliest city of all
When in Tokyo
The loneliest city of all

You only move in circles around the case
Keep on asking why I put you in this place
What are you gonna do with new won time
And wider space
You will end up in your corner like a lion once out of its case

For now that's all from your man down in Tokyo


onsdag 9 januari 2008

Sleepless in Karlskrona


Jag har inte sovit på en vecka, kanske mer. Jag vaknar mitt i natten av att hjärtat bankar i 180 och jag är alldeles blöt av svett. Måste vara något som är fel, om jag bara kunde fatta exakt vad... Jag vet nog kanske i och för sig... Jag har misshandlat mig själv mentalt den senaste tiden. Det är så himla lätt att förstå VAD man ska göra för att må bra, men HUR man ska göra, och att sedan verkligen göra det, detta mina vänner är betydligt värre.

Ibland undrar jag om jag verkligen är förmögen att känna äkta kärlek längre. Kanske är det bara en föreställning jag har, om hur det ska vara att befinna sig i ett bra förhållande... Jag minns inte hur man gör längre. På utsidan ser jag ut som världens lyckligaste, jag vet hur man gör när man skrattar och ler, och det är inte svårt alls att få folk att tro att man skiner som solen... Men inuti är jag för det mesta alldeles kall och hård som sten.

Jag ville aldrig bli sån här, jag ville inte att det skulle komma till detta... Det skulle ju bli så bra denna gången. Jag skulle ju bli så lycklig, bara jag hittade någon som var RÄTT för mig... Som var snäll och omtänksam och min bästa vän...
Denna gången skulle det ju vara bra.

Jag hänger upp allt på HONOM (som är han med stort H för tillfället...) för att jag inte klarar av att vara ensam... Jag vaknar mitt i natten för att jag tror jag ska dö om jag inte har någon bredvid mig i sängen. Jag tror att jag inte överlever om jag inte är älskad och har någon som säger till mig hur sexig, vacker och fin jag är varje dag...
Jag inser att allt det där har uppstått för att jag inte älskar mig själv tillräckligt mycket. Jag söker konstant och ständig bekräftelse hos andra för att jag inte själv kan ge mig den bekräftelsen.
Jag vet att det är sjukt och att det är fel... Men jag måste bara inse det själv först.

Så länge jag säger att jag älskar honom och han säger det tillbaka, så länge jag har det så existerar jag fortfarande... Tänk om jag blir bortglömd om ingen älskar mig? Tänk om jag blir alldeles ensam för resten av mitt liv?

Jag är så rädd... Men samtidigt är det en rädsla som jag bara måste ställa mig öga mot öga med. En rädsla som jag måste ta itu med, om jag någon gång i mitt liv ska kunna ha en riktigt fungerande relation.

Älska dig själv, Emmie. Du är värd det.

Over n out.