torsdag 9 september 2010

Femina

Idag har jag vart riktigt av, men ändå fått en hel del gjort hur nu det kan komma sig. Har faktiskt inte vart utanför dörren men skrivit en hel del. Bland annat en dikt som jag skulle vilja dela med mig av. Den handlar om att hitta sin identitet som kvinna, hur svårt det kan vara. Hur man vill vara stark och självständig men samtidigt svag och liten ibland, hur man längtar efter kärlek fast man borde klara sig själv.




Kvinna hora skata våp
Smal som en vidja, bred som ett skåp
Utan dig vore jag inget och allt
Trädens frukt och jordens salt

Fruntimmer hustru älskarinna
Dyrka mig, du är min gudinna
Lägg dig ner, var snäll och tyst
Ryt som en tiger men säg inte ett knyst

Var stor var stark var liten och svag
Så svårt att hitta det som är jag
Vill vara allt och ingenting
Vill ha din kärlek, bära din ring

Vill vara bunden och samtidigt fri
Ha all din kärlek, vara ett vi
Vem är jag nu, berätta för mig
Allt jag vill är att älska dig