tisdag 2 november 2010

From chubbyness to fitness



Så här går det med min plan för att bli i bättre form;
+ Jag har hållt i med träningen, minst två dagar i veckan har fungerat ganska bra den senaste tiden. Jag styrketränar samt går på Flow, Pilates och Yoga. Jag skall testa Bodycombat nästa vecka, plus att jag är sjukt sugen på att börja med Thaiboxning eller Krav Marga, men det blir ett senare projekt.
+ Jag ser framför mig hur jag går ner i vikt, mår bättre och blir piggare.
+ Varje gång jag har tränat ordentligt märker jag hur jag genast blir piggare, gladare och orkar mer över huvud taget. Det är så underbart.

- Att jag just nu är arbetslös gör att jag inte har den regelbundenhet och rutin i mitt liv som jag skulle behöva. Jag sover ibland alldeles för länge, vilket gör att jag blir slö och ännu tröttare.
- Vi har ofta kakor och godsaker hemma, och när jag är hemma och har tråkigt så äter jag. Trots att jag egentligen inte är speciellt sugen så tröstäter jag, och efteråt mår jag skit och vill ge upp. Men det gäller ju att inte ge upp, jag måste tänka att okej, jag borde inte ätit så mycket men det är inte hela världen. Om jag tänker i morgon att jag tillbringar lite extra tid på gymmet så kommer det att jämna ut sig, det är ingen katastrof.

SÅ, min strategi;
1. Tänka på vad jag äter, men inte överdrivet. Om jag är för nitisk så vet jag att jag kommer tröttna. Jag tänker ha en dag i veckan då jag får äta precis vad jag vill, men alla andra dagar måste jag tänka efter innan jag tar den där kakan till kaffet eller den där extra portionen som jag inte egentligen vill ha, utan tar bara för att "jag är så sugen".
2. Väga mig en gång i veckan och anteckna det.
3. Mäta midja, rumpa, lår, byst och armar en gång i månaden. Måtten säger faktiskt mycket mer än vikten, det vet jag. För om jag tränar tillräckligt mycket så kanske inte vikten kommer att ändras lika mycket för fettet omvandlas till muskler. Here´s to hopin! ;)
4. Träna minst 2-3 gånger i veckan, blandat styrka och kondition.
5. Fyra fria dagar per månad då jag kan äta vad jag vill utan att behöva tänka på det.

Vad tror ni? Är det en bra strategi. Tips tricks och synpunkter mottages tacksamt!

Kisses Em

torsdag 9 september 2010

Femina

Idag har jag vart riktigt av, men ändå fått en hel del gjort hur nu det kan komma sig. Har faktiskt inte vart utanför dörren men skrivit en hel del. Bland annat en dikt som jag skulle vilja dela med mig av. Den handlar om att hitta sin identitet som kvinna, hur svårt det kan vara. Hur man vill vara stark och självständig men samtidigt svag och liten ibland, hur man längtar efter kärlek fast man borde klara sig själv.




Kvinna hora skata våp
Smal som en vidja, bred som ett skåp
Utan dig vore jag inget och allt
Trädens frukt och jordens salt

Fruntimmer hustru älskarinna
Dyrka mig, du är min gudinna
Lägg dig ner, var snäll och tyst
Ryt som en tiger men säg inte ett knyst

Var stor var stark var liten och svag
Så svårt att hitta det som är jag
Vill vara allt och ingenting
Vill ha din kärlek, bära din ring

Vill vara bunden och samtidigt fri
Ha all din kärlek, vara ett vi
Vem är jag nu, berätta för mig
Allt jag vill är att älska dig

måndag 23 augusti 2010



Arbetslös men inte menlös

Min första dag som arbetslös... Nej, arbetssökande menar jag. En mycket mycket viktig distinktion. Jag gick och anmälde mig på arbetsförmedlingen som en duktig flicka, fick i stort sett reda på att jag lika gärna kunde gjort allt det jag gjorde där hemifrån på min dator, fyllt i alla uppgifter. Men det var hur som helst skönt att komma ut lite.

Jag har dock bestämt mig för en sak; att inte låta mig nedslås. Jag tänker ägna denna tid (som inte kommer bli lång, för jag tänker jäklar-i-min-lilla-låda få ett nytt jobb snart!) att ta hand om mig själv, försöka känna att jag är lite ledig, att jag har tid att läsa alla de där böckerna som jag inte hunnit läsa, ta hand om mig själv, träna och äta mat som jag mår bra av. Min viktminskning har inte gått så strålande kan jag erkänna. De sista veckorna innan jag blev av med mitt jobb så mådde jag skit, och när jag mår skit så äter jag. Det är som en ond cirkel dessutom, för ju mer socker och fett jag får i mig desto sämre mår jag. Men nu orkar jag ta tag i mig själv igen känner jag, nu har jag lite kraft att sätta emot, att börja träna ordentligt igen. Jag har ju dessutom tid med det.

Så jag tror att allt kommer att bli bra till slut. Jag får bara sätta i lite jävlar-anamma till min dagliga diet.

Puss
/ Em.

lördag 21 augusti 2010

Skapande skrivande - kursbok i litterär gestaltning
Denna eminenta bok lånade jag från biblioteket för ett par dagar sedan. I boken finns ett antal övningar som jag skulle vilja dela med mig av till Er käraste bloggläsare. Synpunkter och tips mottages med största tacksamhet.



Kontraster
Övn. 1 – Beskriv en miljö med människor i. Använd miljön som en kontrast till personernas situation.

Blygrå regntung himmel och hotfulla moln tornade upp sig över hustaken, och på gatan dansade de sista höstlöven i snirklar och krumbukter. Den iskalla vinden smög sig upp över hennes fötter, blåste upp under hennes jacka och fick hennes skinn att knottra sig. Hon rös till och drog mössan tätare omkring öronen. Det var en av de dagar då det inte hjälpte hur många klädesplagg man än tog på sig, kylan sipprade ändå in igenom, in till benen och fick en att längta efter ett långt varmt bad eller en kopp rykande te framför en öppen spis. Dystergrå människogestalter passerade henne, hopkrupna med ansikten rodnande av kyla. Alla var de på väg någonstans, in i trygghet.
På centralstationen var det fullt med folk, alla kurade in sig i busskurer och under halvt sönderblåsta paraply. Den grå himlen fick allt att verka dystert, som en vattnig tuschteckning av en hopplös värld. Hon svepte om sig kappan tätare, log mot gråheten. Hennes leende strålade, hennes ögon lyste, mörkret omkring henne verkade skingras. Hon såg tåget, hörde gnisslet från bromsarna. Hennes hjärta slog allt snabbare som det närmade sig. Hon hade väntat så länge, längtat så mycket. Det hade vart en lång väntan, men hon visste att från denna dag skulle hon inte behöva vara ensam längre. Hon skulle ha någon att dela allt med. Hon såg honom när han gick av på plattformen, hans fantastiska mörkbruna ögon såg in i hennes och hennes hjärta slog dubbla slag av förväntan och glädje. Hon sprang fram emot honom och gav honom en stor kram. Sedan reste hon sig upp och hälsade artigt på kennelägarinnan som tagit sig tid att åka med honom i tåget. Hennes alldeles egen hundvalp, hennes älskade lilla vän. De hade fastnat vid varandra från första ögonkastet, och från och med nu skulle de inte skiljas åt. Det regnade fortfarande, den lilla valpens päls var alldeles fuktig. Hon knäppte upp sin kappa, tog upp honom i famnen och svepte in honom i halsduk och jacka som en liten baby. Hon märkte inte kylan längre. Hon var så fantastiskt lycklig.

onsdag 14 juli 2010

Sakta men säkert



Jag har i min nya viktiver kommit på att bönor och linser är något av det bästa naturen uppfunnit. Det är billigt gott och mättande, samtidigt som det innehåller väldigt lite kalorier och en massa fibrer. Tillsammans med lite sallad, något kött typ tonfisk eller rökt kalkon och lite olivolja och kryddor har jag en perfekt lunch som jag klarar mig på hela dagen. Bra tips till alla som vill äta nyttigare.

Det är inte förrän man gått upp lite i vikt efter att tidigare ha vart ganska normalviktig som man upptäcker hur mycket det påverkar ens allmäntillstånd. Mina knän och min rygg tar verkligen stryk av dessa extra kilon. Dessutom blir jag arg, sur och rentav deprimerad av allt socker som jag tidigare stoppade i mig i tid och otid. Att äta en massa socker är precis så onödigt och skadligt som att halsa i sig en massa rök och nikotin... Inte lika irriterande för omgivningen kanske men ändå precis lika destruktivt för kroppen. Jag har bara denna kroppen och den ska räcka i resten av mitt liv. Jag får ingen andra chans om jag gör mig själv riktigt sjuk.

Ibland äter jag för att trösta mig själv. Som nappen när man var liten är det extra skönt att äta riktigt mycket godis om man haft en jobbig dag eller känner sig lite allmänt nere. Det värsta är ju bara att exakt ingenting alls blir bättre om man stoppar i sig en massa skit. Det påverkar kroppen på så många negativa sätt att du kommer må mycket sämre i längden.

Jag har gett mig in i mitt "projekt" (a k a knubbis no more) hals över huvud, hänger mig totalt åt att läsa kostråd och tänker på hur jag ska må bättre hela tiden. Jag vet att det inte finns några snabba lösningar, ingen "quick fix" hjälper. Det jag behöver är en långsiktig lösning, ett sätt att leva som kommer få mig att bli friskare, piggare och starkare för varje dag som går.

Och jag tror på mig själv. Visst kommer jag att hitta en mängd fallgropar på vägen, men jag vet att det kommer löna sig i längden. Stark, vacker och sund, det ska jag bli!

Puss
/ Emmie

lördag 10 juli 2010

Därför överäter vi - Skönhet & Hälsa - MSN Livsstil

Därför överäter vi - Skönhet & Hälsa - MSN Livsstil

Viktkurvan pekar nedåt, sakta men säkert. Det går så sakta bara, förmodligen för att jag inte kan låta bli alla de där små frestelserna som erbjuds varje dag. Folk som bjuder på kaka på jobbet, älsklingen som köper blåbärspaj för att vi ska mysa lite. Jag skyller inte ifrån mig på någon annan, det är inte alls så. Jag menar bara att jag måste lära mig att säga nej, eller i alla fall inte tacka ja varje gång.
Jag märker att min kropp börjar ta stryk av min viktuppgång. Knäna gör ont, jag känner mig tung och klumpig och kan inte röra mig så lätt som jag kunde innan. Och ryggen håller på att döda mig ibland så ont har jag. Kroppen tvingas bära en börda som den inte skulle behöva. Men jag kämpar på.

Fördelen är väl att jag ÄLSKAR att träna. Jag skulle kunna träna flera gånger om dagen om jag hade haft tid. Jag tränar i alla fall minst 2-3 gånger i veckan, oftast mer. I morgon söndag blir det yoga, och lite styrketräning. Jag måste träna mer kondition med, men jag gillar verkligen inte att jogga ute eller så. Det får bli afrikansk dans och spinning, det funkar tycker jag.

Så det var min rapport från nuläget. Nu ska jag äta en frukost bestående av fruktsallad, en smörgås och kaffe, kaffet kan jag nog inte vara utan...

Dagen soundtrack; Fear of the dark - Iron Maiden (har ingen aning om varför, men varje dag när jag vaknar har jag en låt på hjärnan som sedan sitter där under återstoden av dagen. Har jag tur är det en ganska bra låt. Har jag otur - som nu i veckan - så är det jingeln från McDonaldsreklamen...)

Puss och kram

/ Em.

lördag 3 juli 2010

Crossroads



Det finns stunder i livet då man känner att man står vid ett vägskäl. Då alla ens val kan visa sig ödesdigra för ens fortsatta framtid vad gäller karriär, familje- och/eller kärleksliv. På något sätt känner jag att jag snart kommer fram till just ett sådant. Av olika skäl kommer jag inte att gå in på det mer just nu, men det är som om de val jag gör den närmsta framtiden kommer att ha stora konsekvenser.

För vem av oss har inte lekt "tänk-om-leken" i vårt eget huvud. Tänk om jag hade flyttat utomlands när jag var yngre, tänk om jag inte gjort slut med min ungdomskärlek, tänk om mina föräldrar aldrig träffats... Det finns mycket att tänka på, och ibland får jag verkligen den där oerhörda känslan av att nu, nu kommer de val jag gör verkligen att påverka min framtid. Jag kan inte annat än hoppas att de kommer att bli bra val. Som den existensialist jag dock till stor del är, så tar jag fullt ansvar för allt som händer. Och innerst inne tror jag verkligen att allt blir bra till slut...

Jag säger som en underbar sångerska en gång sjöng; "Non, je ne regrette rien..."

/ Em.